Om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Här samlar vi frågor och svar om Stödinsatser. Vi uppdaterar kontinuerligt då t.ex. stödmaterialet för Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram inte har kommit ännu samt att många frågor uppkommer när skolor börjar arbeta med stödinsatser. Sidan är indelad i 3 huvudavdelningar:

  • Om arbetet med stödinsatser
  • Om Unikums verktyg för Stödinsatser
  • Om hur kommuner och skolor kommer igång med Unikums Stödinsatser   

 

1. Om arbetet med Stödinsatser


Vilka skillnader och likheter finns mellan "extra anpassningar" och "skolans insatser"?

Det finns både likheter och skillnader mellan stödinsatsen "extra anpassningar" ("EA" nedan) och "skolans insatser" i en skriftlig individuell utvecklingsplan ("SIUP" nedan). Några olikheter är att:

  • Syftena är lite olika: Nå lägsta kunskapskrav i EA, respektive utvecklas så långt som möjligt i SIUP.
  • Rytmen i arbetet är lite olika: Direkt när behov upptäcks och löpande uppdatering av EA, kontra en gång per termin i SIUP.
  • Dokumentation är lite olika:  Behov av löpande dokumentation som ofta trimmas och justeras i EA, kontra i SIUP som ligger fast en termin.
  • Information till elev/föräldrar är lite olika: Vi behöver skyndsamt informera om EA, men informerar om SIUP i samband med utvecklingssamtal.
  • Integritetskänsligheten är lite olika: Anpassningar kan vara integritetskänsliga, medan skolans insatser i SIUP ej får vara det.
  • Olika i år 1-5 respektive 6-9-skolor: EA gäller år 1-9, medan SIUP inte finns som krav annat än i år 1-5.


 


Många skolor är noga med att utvecklingssamtalet och SIUP utgår från barnets lust att lära. De är då noga med salutogent tilltal, framåtsyftande attityd och att eleven är i förarsätet så långt det går kring utvecklingssamtalet och SIUP. Extra anpassningar som ofta är formulerade med konkreta, torra och lite känsliga praktiska punkter i lärarnas professionella språk kan, i en sådan skola, vara svåra att ta med som de är som del i SIUP. 

Flera likheter knyter också samman "skolans insatser" i SIUP med "extra anpassningar":

  • Allmänna råden pekar på att vi kan dokumentera extra anpassningar i den skriftliga individuella utvecklingsplanen i samband med utvecklingssamtal. Den "ögonblicksbild" av extra anpassningar som gäller i samband med utvecklingssamtalet kan därför ibland vara naturlig att skriva i "skolans insatser" i SIUP.
  • För en elev där de extra anpassningarna inte är integritetskänsliga i sig och endast behöver uppdateras en gång per termin, så kanske det räcker helt att dokumentera de extra anpassningarna vid "skolans insatser".

 

Är extra anpassningar specifika för ett ämne, eller bör de vara ämnesövergripande?

Det är vanligt att man ser på extra anpassningar som ämnesövergripande, men delar av anpassningarna kan vara specifika för ett ämne eller en grupp av ämnen.


2. Om Unikums verktyg för Stödinsatser




 

När bör jag skriva som "skolans insatser" under Samtalet i Unikum, och när bör jag arbeta och dokumentera som "extra anpassningar" i Stödinsatser?


Enkelt uttryckt så kan man tänka att:

  • Insatser som redan funkar bra att jobba med och dokumenteras som "Skolans insatser" i den skriftliga individuella utvecklingsplanen under modulen Samtalet kanske inte behöver repeteras som separata extra anpassningar.
  • För anpassningar som inte riktigt passar in i "Skolans insatser"  (t.ex. genom att de är integritetskänsliga, inte salutogena eller inte uppfattas som framåtsyftande av barnet, är för detaljerade, eller ändras och uppdateras ofta och löpande) kan passa bättre att arbeta med som "Extra anpassningar" under Stödinsatser.


I Unikum har vi sett till att det i Samtalsvyn med den skriftliga individuella utvecklingsplanen finns direktlänk till eventuella ”extra anpassningar” i Stödinsatser. På så vis uppfylls önskan i allmänna råden om stödinsatser om att ”extra anpassningar” dokumenteras i den skriftliga individuella utvecklingsplanen. 

Det gör att informationen om både ”skolans insatser” och om ”extra anpassningar” finns samlade oavsett var informationen skrivits.



Måste jag använda Unikums modul Stödinsatser för Extra anpassningar?

Unikum har utvecklat ett verktyg för att arbeta med Stödinsatser. Målsättningen har varit att det ska vara smidigt, ge en bra översikt över arbetet med stödinsatser på flera nivåer och samtidigt klara av att hantera känsliga uppgifter.

Alla skolor har inte verktyget Stödinsatser. Man kanske inte vill använda det, har råd att köpa till den modulen, etc. Vi kan utveckla verktyg genom att ta betalt för dem och därför har vi valt att lägga modulen Stödinsatser som ett frivilligt tillägg.


Hur dokumenterar man extra anpassningar om man inte använder Modulen Stödinsatser?

De skolor som valt att inte använda Modulen Stödinsatser för arbetet med Extra anpassningar har löst det på lite olika sätt. En del väljer att skriva de extra anpassningarna i rutan Skolans insatser på Samtalsöversikten, andra har gjort en sida i sin Samtalsmall som heter Extra anpassningar och ytterligare några har valt att använda noteringsrutan på Samtalsöversikten för att dokumentera detta.

Om man väljer att skriva extra anpassningar för en elev i Samtalsmodulen kan det vara bra att tänka på de här sakerna:

  • Är det känslig information för eleven?
  • Är det känslig information då det är dokumentation över tid och det sparas i arkivet?
  • Passar rytmen för utvecklingssamtal  rytmen för arbetet med Extra anpassningar?
 
Vad gör jag i Unikum Stödinsatser och vad gör jag i elevhälsans system?

Unikum är navet för allt som rör elevens lärande och därför blir det smidigt att också lägga det som rör stödinsatser för elevens lärande i Unikum. Lärare och rektorer jobbar med stödinsatser för eleverna och behöver lätt kunna använda ett webbverktyg för att stötta eleven, kunna se en helhetsbild över elevens situation när det gäller lärandet samt använda stödinsatserna i sitt dagliga arbete med eleven. 

I elevhälsans system finns uppgifter som inte rör elevens lärande och det är system som t ex lärare oftast inte har inloggning till. Dessa elevhälsosystem är komplexa och fungerar sällan på mobil och platta med säker inloggning. Skolor har vanligtvis inte råd att köpa licenser för all personal till elevhälsans system.

Unikum kompletterar alltså elevhälsans system för journaler mm, men ersätter inte elevhälsans system. Det vanligaste är därför att:


  • Dokumentation kring lärandet och stödinsatser som berör alla lärare: I Unikum och i Unikum Stödinsatser. Här nås informationen av all personal, även rektor, elevhälsan, kurator mm.
  • Tyngre dokumentation, journaler mm: I elevhälsans system.Endast kurator, elevhälsa och rektor har tillgång.

 


  




Vilka kan se extra anpassningar i Unikum?

Personal på skolor som har modulen Stödinsatser kan både se och arbeta med extra anpassningar. På samtalsöversikten kan elever och vårdnadshavare se att det finns stödinsatser. Om man har valt att klicka i rutan "Visa för elev och vårdnadshavare" så visas de extra anpassningarna på samtalsöversikten samt barnets startsida.


Hur får föräldrar tillgång till dokumentationen?

Föräldrar kan se att det finns stödinsatser på samtalsöversikten och om skolan valt att visa de extra anpassningarna på samtalsöversikten och barnets startsida så ser de även detta. Det är viktigt att de i första hand får information personligen, t.ex. av mentor, som kan förklara och ge bakgrund. Något som också är viktigt när informationen finns digitalt är personuppgiftslagen och initialt har vi valt att inte låta elever och föräldrar få tillgång till det särskilda stödet under Stödinsatser.

Måste det finnas en "Insats krävs"-markering i Unikum för att stödinsats ska kunna läggas in?

Det måste inte finnas en "Insats krävs"-markering i Unikum. Stödinsatser kan dokumenteras oavsett om man är orolig i ett visst ämne eller generellt.


Vem får notiser om Stödinsatser?

När någon skapar en Extra anpassning för en elev eller gör ändringar i anpassningen så går notiser till undervisande lärare/mentorer.

När man startar ett Åtgärdsprogram, beslutar något i Åtgärdsprogram eller ändrar ansvarig så går notiser ut till alla ansvariga samt den som är satt som rektor.

I Stödinsatser får ansvarig en påminnelse några dagar innan man satt beslutsdatum för Utredning, Åtgärdsprogram eller Utvärdering att det kanske är dags att göra något.


Säker inloggning till Unikum Stödinsatser 

I Unikum Stödinsatser kan det förekomma känsliga personuppgifter. Som en konsekvens kräver Datainspektionen med stöd i Personuppgiftslagen att man har en säkrare inloggning till denna del av Unikum, än för att läsa t.ex. veckobrev. I en skola behöver därför lärare ett säkert och smidigt sätt att logga in. Detta sätt att logga in behöver fungera på flera olika datorer, samt med mobil och pekplatta. Exempel på metoder är engångslösen via SMS, små USB-nycklar och säkerhetsappar på mobilen. De flesta kommuner har planer på att få detta på plats, men är ännu inte där.

För att underlätta för alla kommuner har vi på Unikum tagit initiativ till en modell för säkrare inloggning via Skolfederation. Denna modell (med så kallad "2fa"-attribut i SAML2-protokoll) kommer göra det smidigt för kommuner att införa stöd för smidig säker inloggning via kommunens inloggningssystem. Inom något år tror vi några kommuner kommer använda denna modell.

Det finns dock lärare och rektorer som inte vill vänta så länge. De vill spara tid och förbättra arbetet med stödinsatser nu. Därför har vi gjort så här i Unikum: Vi har byggt in stöd för engångslösen via SMS direkt i Unikum. Detta innebär att alla ni som har en mobil, privat eller via jobbet, kan ta emot en inloggningskod via SMS på er mobil. Så snart kommunen infört andra inloggningsmodeller så kan man skifta över till dem.

Så, de som vill spara tid och förenkla redan nu kan välja att dra nytta av att i stort sett alla har en mobil att ta emot en kod på.  Detta innebär att man använder den mobil man har. För en del lärare kommer detta kännas jättesmidigt, eftersom man slipper hålla reda på t.ex. USB-nycklar eller dubbla mobiler. För andra kommer det kännas dumt att använda en privat pryl för att ta emot ett jobb-sms. De som inte vill använda mobilen nu får invänta att kommunen får klart med smidiga SAML-lösningar för 2-faktorsinlogg för personal.

OBS: Datainspektionen accepterar inte att man har en enda mobil på jobbet, som man delar, för att ta emot engångslösen via sms. Det beror på att det är en helt osäker metod för inloggning, som inte skyddar barnens information. Det är som att låta nyckeln till ett arkivskåp ligga framme.


Varför har vi valt att låta pedagoger kunna fatta beslut om särskilt stöd?

Eftersom att rektor, enligt Skollagen 3 kap. 9 §, kan delegera beslut om särskilt stöd så har vi valt att låta pedagoger kunna fatta beslut om särskilt stöd. Den som har fått uppgifter på delegation från rektorn omfattas också av de allmänna råd som vänder sig till rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 § eller i form av anpassad studiegång enligt 12 § får dock rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan.

Det är viktigt att man gör en delegationsordning på skolan så att det är tydligt för alla vem som kan och får fatta beslut om olika saker.

 

3. Om att få Unikum Stödinsatser i sin kommun eller skola


Vi är intresserade, hur kan vi börja prova Unikum?

Om din skola redan idag är Unikum-användare kan ni prova verktyget för Stödinsatser. Vänd er i så fall till rektor på skolan alternativt kommunens centralt Unikum-ansvarige för att anmäla er skola/kommun för att prova.