Webbtjänster behöver vara rappa och snabba att använda för att de skall komma till full nytta. En förutsättning för snabbheten är att webbtjänsten är smart byggd, och att den driftas på servrar med tillräcklig kapacitet. En annan förutsättning är att kommunens, skolans och användarens utrustning har kapacitet att hantera den snabbt ökande användningen av webbtjänster, bild och filmer i skolan. Det är ju många nya webbtjänster som delar på kapaciteten i skolans nätverk.


Vad påverkar snabbheten i åtkomsten via internet?




Från det att användaren klickar på en knapp i webbtjänsten så går klicket genom användarens webbläsare i datorn, via skolans nätverk, ut i kommunens nätverk och vidare via Internet till webbtjänstens servrar. Där skickar webbtjänsten tillbaks uppdaterad information för en ny webbsida, som sedan åker tillbaks via Internet, genom kommunens nät och in i skolans nätverk, för att ritas upp i webbläsaren i användarens dator. För att säkra att användare i er skola får full nytta av moderna webbtjänster så är följande punkter bra att ha med på checklistan:


Webbläsaren spelar STOR roll

Det är mycket stor skillnad mellan hur snabba olika webbläsare är. Ett klick som resulterar i 1 sekunds väntan med en modern och snabb webbläsare (t.ex. Chrome eller Firefox) kan ta 5 sekunder i en äldre långsam webbläsare. Klicka på någon av bollarna för att hämta en snabb och modern webbläsare (Chrome till vänster, Firefox till höger).



Användarens dator är oftast OK

Användarens dator klarar för det mesta av att visa moderna webbtjänster utan problem, om den inte är väldigt gammal. Undantaget är om datorn är nedstängd så att användare inte kan hämta en modern och snabb webbläsare (se ovan).

 

Skolans nätverk utsätts för ökad press

Många skolor har ökat kapacitet på sina nätverk så att de klarar massor med elevdatorer som kör Youtube samtidigt som lärare skriver omdömen. Ibland har dock utvecklingen sprungit ikapp kapaciteten. På några år har behovet av trådlös uppkoppling ofta gått från anslutning av 20 datorer samtidigt till 400, när alla elever och all personal har såväl datorer och telefoner som de förväntar sig skall kunna kopplas upp för att visa film. Faktorer som påverkar är t.ex.

  • Kapacitet i trådlösa accesspunkter
  • Kapacitet i brandväggar och routers
  • Kapacitet i anslutning från skolans nät till Internet

 

Kommunens nätverk är länken ut på Internet

Skolornas nätverk är ofta kopplade till kommunens nätverk. Exempel på delar i kommunens nätverk som kan ha stor påverkan på hur snabba webbtjänster upplevs är:

  • Kapacitet i kommunens anslutningar till Internet.
  • Kapacitet i anslutningar mellan olika delar av kommunens nät.
  • Användning av Proxy-lösningar för inloggningssystem. Äldre proxylösningar kan ha alldeles för låg kapacitet för att hantera all ny trafik som följer i spåren av 1-till-1-satsningar och nya webbtjänster.


Testa era nätverk

Om webbtjänster börjar kännas långsamma kan det vara läge att testa internetuppkopplingen i skolan. Testa gärna vid olika tider på dagen. Testerna kan ge väldigt goda resultat en tidig morgon när få användare är inne, men ger dåliga resultat när det är full fart kl 9 eller efter lunch.